Hur förändras framtidens arbetsplats?
Nu planeras nya kontor med mer tanke på människorna som fyller rummen, än förr. När arbetsgivare alltmer förväntas ta hand om medarbetarnas såväl fysiska som mentala välmående, speglas förväntningarna även på kontorens utformning. Nu designas varierade rum där alla sinnen tas i beaktning, där välmående får högsta prioritet och där oväntade möten premieras.
I vår rapport "Nybyggarna - människorna och idéerna bakom framtidens kontor" har tolv arkitekter djupintervjuats kring pågående projekt och om hur både uppdragsgivare och de själva ser på utvecklingen av framtidens kontor. Här nedan ser du vad fem av dem har att säga. Ladda ner rapporten för att ta del av alla insikter.
Jonas Falk, arkitekt och partner, Strategisk Arkitektur, Stockholm
Vilken förändring sker nu i utformningen av kontor?
– Det är väldigt viktigt att förstå att människor är olika, och att kontor utformas beroende på olika behov. Som människor har vi dagar då vi vill krypa under täcket, och andra dagar vi vill träffa hela världen. Kontor som kan tillgodose människans skiftningar är bättre. Kontoren måste vara en arena för det varierade arbetslivet, och mindre som en fabrik.
Finns det något som försvinner från kontoren?
– I diskussionen om att hemmet fungerar bättre för individuellt fokuserat arbete jämfört med hemmet/kontoret, kan man säga: ’bra, då löser medarbetarna det hemma’. Jag tror inte alls på hemmet som arbetsplats av en rad olika skäl. Vi vill att medarbetare ska attraheras att komma till kontor, med möjlighet att jobba hemma vid behov. Då måste fokusarbetet lösas bättre på kontoren, medarbetare få jobba i lugn och ro, mer fokuserat, med god ergonomi. Jag tror på många olika smårum som en viktig pusselbit.
Marie Hesseldahl, partner, 3XN och My Lunsjö, arkitekt och behavioural specialist, GxN, Köpenhamn
Vad är den största förändringen som sker på kontoren?
– Efter mycket hemarbete börjar företag underlätta vardagen för sina anställda. Ska vi ha en skräddare, skomakare och cykelservice på kontoret? Vi kallar det ’Liveability’, saker som bidrar till balansen mellan jobb och privatliv. Vi pratar också om ‘Loveability’ – ett livsstilsbaserat kontor där medarbetare kan träna, arbeta i cafémiljö, ta del av events och föreläsningar. Det är ett förhållningssätt till arbetsplatsen som handlar om gemenskap och community, och svarar mot ’Den hela människan’.
Förändras arkitektens roll?
– På GxN, innovationsavdelningen på 3xN, jobbar vi med arkitekturpsykologi där vi samarbetar med inredningsavdelningen och tar reda på hur inredning påverkar perception, i form av ljus, material och sensoriska upplevelser. Ett nytt sätt att arbeta är med större fokus på betydelsen av variation i atmosfäriska kvaliteter. Traditionellt har exempelvis många kontor haft enhetliga vita mötesrum med glasväggar. Men nu finns det forskning som indikerar att rum med mörkare färger och dämpad belysning kan skapa en mer intim känsla, och genom detta stödja förtroliga samtal. Sådana aspekter vill i ta mer och mer hänsyn till i framtidens kontor, där mötesrum med olika stämningar ska kunna väljas för att avspegla den typ av samtal eller möte som ska hållas.
Vad är nästa nivå av hållbarhet på kontoren?
– Från miljömässig hållbarhet för byggnader som blivit hygienfaktorer, går vi till att inkludera en mänsklig hållbarhet som handlar om hur vi har det i byggnaderna. Välmående är den nya lyxen.
På läkemedelsföretaget Roches huvudkontor i Stocholm är hälsa och välmående viktiga värden. Biofilisk inredning används genomgående, och här syns ett exempel där ett metallraster strilar ljuset likt solen som skiner genom ett lövverk. Foto: Strategisk Arkitektur
Peter Ullstad, grundare och vd, Codesign, Stockholm
Har nya behov uppkommit på kontoren? 
- Den enda säkra prognosen i nykundsmöten är att de kommer behöva fler smårum. Behovet är unisont. Det är inte en produkt av smittorädsla, utan att arbetet sker så mycket på Teams.
Vad är den största utmaningen för era kunder?
– Nya generationen medarbetare är mer ombytlig och illojal. Förvånansvärt många företag tror att de kan designa sig till att medarbetare ska komma tillbaka till kontoret. Företag vill göra det så fint så att folk vill komma tillbaka. Men det behöver vara behovsanpassat, företag måste förstå varför människor kommer till kontoret.
Vad behövs framåt för att utkristallisera kontorets syfte?
– Om vi jämför kontor med skolor eller sjukhus, så har skolan olika typologier som ger oss bilder av de olika skolorna och hur de ser ut. Såsom förskola, grundskola, gymnasium, och så vidare. Inom vården är det samma sak. Men med kontor får vi bara ett ord. Jag försöker skapa underbegrepp för kontor, med variation, som ger en bättre förståelse för olika arbetsplatser. Min önskan är att etablera nya begrepp, men det är inte många som lyckas med det. Kontoren måste vara en arena för det varierade arbetslivet, och mindre som en fabrik.
Vilka utmaningar upplever era kunder med distansarbete?
– Det kanske är härligare för individen att jobba hemifrån, men för organisationen, nationen Sverige och det globala samfundet kommer vi få ett innovationstapp. Det är fatalt.
Philip Tidd, Principal och Managing Director, Gensler, München
Hur anpassas kontoren efter nya behov?
– Yngre generationer som kommer direkt från universitet har en vana av en mängd olika platser på campus, som gemenskapsutrymmen, individuella tysta utrymmen för reflektion och koncentration samt även verktyg i form av mentorskap och gruppinlärning. Storskaliga kontorsprojekt utvecklas just nu med samma tankesätt, och hela ekosystem byggs upp både ute och inne med en rad olika typer av rum och platser. Tillgången till utomhusmiljöer, terrasser, ljus och luft blir allt viktigare.
Förändras bilden av kontoren just nu?
– Nu när vi kommer ut ur pandemin, skulle vi designa dem på samma sätt som vi gjort under de senaste 70 åren? Nej, som samhälle tänker vi väldigt annorlunda nu. Kontoret var en gång tänkt som en kontorsfabrik, skrivbord där monotona uppgifter utförs. Pandemin visade människor att de inte behöver sitta på ett kontor för att göra det arbetet, du kan sitta var som helst. Kontoret kommer bli mer av en fabrik för idéer, kultur och innovation.
Kontorshuset Breuner Building i Oakland har renoverats för att skapa fler synergier mellan företag. Ett kafé blir en given samlingspunkt för olika medarbetare. Foto: Studio O+A