”There is a competition in the world between cities – which are the ones attracting the brains? And the creative people? And the people who are the changemakers for the future? You cannot buy creativity; you have to have an enviroment which creates the possibility for people to be creative.” / Lutz Leichsenring, Vibe Lab

New York är en av många metropoler som på senare tid har tagit fasta på Leichsenrings uttalande. New York City Mayor's Office för media och underhållning (MOME) presenterade under våren 2018 rapporten ”Economic Impact, Trends and Opportunities: Music i New York City” som betonade hur New Yorks musikscen och musikaliska arv är en central del i stadens sociala, kulturella och ekonomiska rykte. Rapporten följs nu upp av undersökningen ”Creative Footprint NYC | Music (CFP NYC)”.  

I den förstnämnda rapporten konstateras bland annat att New York Citys musikekosystem - jobb, löner och ekonomisk produktion av musikrelaterade industrier – gör New York till en av världens största, om inte de största, musikstäder. Presenterat i siffror innebär det bl a 57 500 jobb, med totala löner på 4,7 miljarder dollar och 21 miljarder dollar i ekonomisk omsättning.

Musikrelaterade jobb och löner växer med en årlig takt på 4 respektive 7 procent, vilket överstiger den bredare New York City-ekonomin där de totala arbetstillfällen och lönen årligen växer med 3 respektive 5 procent. I jämförelse växer arbetstillfällen inom stadens finans- och hälsovårdssektorer med en årlig nivå på 1 respektive 2 procent.

Kreativa platser stärker den sociala och ekonomiska hållbarheten

Rapporten Creative Footprint New York, som tagits fram i samarbete mellan organisationen Vibe Lab, Harvard och University of Pennsylvania, bekräftar resultaten av den föregående undersökningen men kompletterat bilden med de praktiska förutsättningar som måste finnas för en fortsatt framgångsrik grogrund för New Yorks musikscen. Uppgifterna i rapporten har samlats in från nästan 500 aktiva musikvenues, klubbar, teatrar och kreativa platser som regelbundet programmerar musikaliska händelser i centrala New York City.

Rapporten betonar hur prisvärda och flexibla lokaler och platser, där annorlunda och mångfacetterat kulturinnehåll kan programmeras, har påtagligt fördelaktiga knock-on effekter i en bredare mening. De kreativa platserna hjälper till att stärka en känsla av lokal identitet och samhörighet, förhindra kulturell eller lokal utarmning, tillför meningsfull fritid, överbryggar sociala skillnader och bidrar till staden utifrån både social och ekonomisk hållbarhet. De lokala aktörer och det kulturinnehåll som kopplas till en plats är dessutom svåra att ersätta när de en gång försvunnit från platsen.

Atrium Ljungbergs reflektioner

Att musik och kulturliv bidrar till en hållbar stad både på ett ekonomiskt och ett socialt plan är något som vi har empiriska erfarenheter av. Att fler och fler städer nu börjar mäta de faktiska värdena, både kvantifierbara ekonomiska värden och de som rör mjukare sociala värden är därför något vi på Atrium Ljungberg välkomnar och inspireras av.

- När vi utvecklar nya stadsdelar såsom Slakthusområdet, Slussen och Sickla är planeringen för ett levande kulturliv något vi har med oss redan från start. Det handlar om allt från ljudisolering av lokaler och byggnader till planering av olika ljudzoner för att möjliggöra ett levande musik- och nattliv, en stad som lever dygnet runt. 

Undersökningarna pekar alla i samma riktning, att musik, kultur och nattliv är viktiga motorer för en blomstrande stad. Dessa näringar bidrar i sig själva med betydande andelar av främst storstadsregionernas omsättning, men kan även tillskrivas minst lika stora bidrag via så kallade spillover-effekter, säger Jon Allesson, affärsutvecklingsansvarig stadsinnovation på Atrium Ljungberg. 

Läs även:

https://www.musiksverige.org/rapporter/

https://www.nytimes.com/2018/10/01/nyregion/new-york-today-the-nightlife-mayors-citywide-tour.html