Så utvecklas nya Slakthusområdet – laddat med identitet och karaktär

Varje storstad har sina mest omsusade stadsdelar och kreativa kvarter. Områden dit människor vallfärdar, och blir kvar. Platser med så pass stark identitet att du kan slänga ur dig ”Williamsburg och Shoreditch” var som helst i världen och bli bemött med samma associationer. Då har platsutvecklingen lyckats. Om det så skedde planerat eller spontant.

När Slakthusområdet, en nygammal plats i Stockholm, nu väcks till nytt liv så skapas inte attraktionen över en natt. Men resan mot ett identitetsstarkt ”Slaktis” är en attraktion i sig, och grundas i ett förhållningssätt där tidig samverkan med engagerade kreatörer och kultur­bärare är vad som ger glöd till platsutvecklingen.

De rymliga industrikåkarna i betong och plåt har fyllts med nattklubbar, och restauranger är på väg att öppna, redan innan nya kontor och lägenheter står redo. Det bokstavligt spirar av liv i vad som annars skulle vara öde byggnader. En hydroponisk stadsodling levererar sallad och örter till stadens stjärnkrogar och en teater skapar nya föreställningar för barn och vuxna.

– För Atrium Ljungberg är det självklart att börja i kultur och identitet, bjuda in rätt aktörer att tidigt forma känslan, kvaliteten och kreativiteten som ska prägla en plats. Vi gjorde på samma sätt med Nobelberget i Sickla, och arbetar så även i exempelvis det gamla Götaverksområdet i Göteborg, säger Andreas Jaeger, affärsutvecklingschef för södra Stockholm hos Atrium Ljungberg.

En av de som var med på Nobelbergets resa från övergiven industri till pulserande stadsområde, och som nu valt att tidigt etablera verksamhet i Slakthusområdet, är Thea Mårdbrant, vd på nattklubben och livescenen Fållan. För henne är det spännande att jobba med en kulturverksamhet där kulturlivet så tydligt formar platsens identitet och vice versa.

– Områdets arkitektur är pricken över i:et. De anrika byggnaderna i kombination med det råa, industriella är en inspiration i sig, säger hon och lägger till att det är härligt att följa utvecklingen från industriområde till en levande stadsdel.

– Vi ser fram emot att fortsätta följa, och bidra till, området som mat- och kulturdestination. Musikutbudet i området ligger mig självklart varmt om hjärtat. I båda fallen är en mångfald av aktörer viktigt. Att vi blir allt fler kulturaktörer i kvarteret är en styrka, vi hjälper varandra, hittar synergier och samverkar. Det är en fin framtidsmodell och blandningen av aktörer bidrar till Slakhusområdets unika karaktär.

Identitet formas

Slakthusområdet, som ligger strax söder om Södermalm i Stockholm, ska fram till 2033 genomgå omfattande utveckling. Här är det inte tal om en liten ansiktslyftning, utan en ”total makeover” som kommer att genomsyra stadsdelen på djupet. I Stockholms hittills största och mest unika stadsutvecklingspro­jekt axlar Atrium Ljungberg uppdraget att bygga och utveckla tusentals nya arbetsplatser och hundratals bostäder, lokaler för kultur-, handel- och restaurangverksamhet, ett hotell samt en gymnasieskola och högskola.

– Atrium Ljungbergs uppdrag omfattar stora delar av Slakthusområdet och det har varit häftigt att kunna ta ett större helhetsgrepp om platsens utveckling, vilket är en del av vår stadsutvecklingsstrategi, säger Andreas Jaeger.

Tidigt i processen samlades representanter från Stockholms stad och Atrium Ljungberg för att tillsammans, under ledning av den interna­tionella stadsutvecklingsbyrån Gehl, ta fram en gemensam strategi för Slakthusområdet.

– Vårt visionsarbete har sedan allra första början handlat om att identifiera vad som finns på platsen, vad som får den att ticka och vad som känns så kittlande med den. Det handlar om att fånga platsens identitet och karaktär, dess själ, och sedan bygga vidare på den genom att förstärka den på olika vis, berättar Andreas Jaeger.

Redan 1912, då de första armerade betong­byggnaderna med fasader i ljusgrå kalksandsten i Jugend-stil stod klara som Stockholms första offentliga slakthus, beskrevs Slakthusområdet som en storskalig och nydanande anläggning. Denna kultur-historiskt värdefulla miljö, där spår av platsens historia bokstavligen sitter i väggarna, tas nu om hand och bevaras. Utöver bevarandet av de blåklassade ursprungliga byggnaderna i området kommer även andra hus, minst ett från varje årtionde, bevaras för att visa på platsens årsringar och historiska djup. Dessutom ges plats för nya parker och torg, en ny tunnelbanestation, bostäder och kontor.

Matarvet växer

Den matproduktion som pågått i områdets hundraåriga historia har gett inspiration till den transformerade plats för matupplevelser, kultur och musik som redan nu är i rörelse i stadsdelen, och som Atrium Ljungberg arbetar för att stärka ytterligare framöver.

– Det är också inom dessa världar som vi tidigt etablerar strategiska partnerskap med aktörer som vi verkligen gillar och tror kan sätta platsen på kartan, säger Andreas Jaeger.

Matdestinationen Hus 26, där kafferosteriet Stockholm Roast återfinns sedan flera år, har nyligen kompletterats med flera nya koncept som snabbt blivit några av Stockholms mest omtalade. Här ligger bland annat SOLEN, Michelinkocksduon Adam Dahlberg och Albin Wessmans största satsning någonsin. Hosoi har etablerat sitt lyssningsrum, restaurang och bar i huset och Bar Montan driver restaurang med öppet kök, och en matbar med vinfokus. Hus 26 ligger i ett större kvarter som består av ett antal industrilokaler som binds samman genom den storslagna Förbindelsehallen. Byggnaden ska rymma fler mathantverkare, lokala producenter, foodtech-bolag och gastronomiska verkstäder som sida vid sida bygger ett nytt ekosystem. I kvarteren intill arrangeras redan klubbar, konserter och teaterföreställ­ningar av Fållan, Slakthuset, Hus 7, Slaktkyrkan och Parkteatern.

– Det är oerhört viktigt att vi bygger områdets attraktionskraft. Men det är minst lika viktigt att säkerställa att attraktionskraften bibehålls över tid. Just därför är hyresgästerna vår främsta prioritet. Målet har varit att attrahera de absolut starkaste aktörerna inom olika segment, allt från kontor och utbildning till handel, hotell och mat och dryck. Att hålla en hög nivån genomgående är helt avgörande för platsens framtid, säger Andreas Jaeger.

Människorna utgör livet

Fotokonstnären Jacob Felländer är en av de kreatörer som lockats av Slakthusområdets unika atmosfär. Han har sedan 2022 sin ateljé i ett ombyggt stall i områdets kulturella kärna, och just nu arbetar han tillsammans med Atrium Ljungberg på en stor fotoutställning med fem meter höga bilder, över hela 250 kvadratmeter, som hängs på huskropparna. Den fysiska utställningen kombineras med en AR-utställning som upplevs via mobiltelefonen.

– Jag har bott på många platser i världen, bland annat i Williamsburg och Kreuzberg. För mig är det väldigt viktigt att hitta en plats där energin känns rätt. Jag dras till ställen som har en känsla av framåtrörelse och i Stockholm finns det färre och färre sådana områden kvar. Slakthusområdet har den svårdefinierade känslan jag söker, beskriver Felländer och lägger till att hans konstnärskap är en flykt från strävan efter perfektion.

– I min strävan efter att bli fri från den är det viktigt att vara på platser som har en skevhet och en historia, och en tolerans. Platser som kan ge mångfald i sina olika uttryck, där det ryms både vackert och fult, mörkt och ljust, högt och lågt.

Att låta Slakthusområdets kontrastrika historia, som präglats av innovation och en stark entreprenörsanda, få leva kvar är en självklarhet för Andreas Jaeger på Atrium Ljungberg.

– Vi måste ge plats för egna idéer och frihet. Atrium Ljungbergs uppgift är att tillhandahålla en infrastruktur och en arena. Men det är människorna på platsen som utgör livet och som driver den framåt, in i framtiden. Nyckeln är att människor självmant ska känna ett eget ägarskap av platsen, att de är en del av en större helhet. Som fastighetsägare och förvaltare måste vi släppa lite på tyglarna och våga låta hyresgästerna träda fram och ta plats. Det är först då ägarskapet sakta förflyttas från oss till stadsdelens invånare.